Följer prisutvecklingen på bostadsrätter i Stockholms innerstad, dvs Engelbrekt, Oskar, Johannes, Hedvig Eleonora, Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus, Kungsholmen, S:t Göran, Essinge, Högalid, Maria Magdalena, Katarina, Sofia, samt Stockholms domkyrkoförsamling i Stockholms stad. Baseras på fritt tillgängligt data från budgivningar från ett antal mäklarföretag.
lördag 21 februari 2009
Vecka 8
Viss tillbakagång, veckans snittpris 49 100 kr / kvm.
10
kommentarer:
Anonym
sa...
priserna upp minst 30% 2009, iallafall i expansiva storstadsregioner som sthlms innerstad. Titta på vilka år bostadspriserna stiger (stigande reallöner) och sjunker (år med reallönesänkningar) Att de rekordlåga räntorna tillsammans med de rekordhöga reallöneökningarna redan fått priserna att rusa på bostäder är något många tycks missa helt. Anledningen är ju mycket enkel. Stigande reallöner = bostäder måste öka i pris, annars har vi fått det bättre helt utan att förtjäna det. Sänkta räntor = sänkta bostadskostnader = stigande priser på bostäder.
Och jag har inte ens nämnt bostadsbristen som växer snabbare än någonsin. Nybyggnationen är t o m lägre än 90-talet. Samtidigt har vi 20% större årskullar bland 80- och 90-talisterna medförandes att efterfrågan är rekordstor på bostäder. I praktiken behöver vi nya miljonprogram, men dessa är för sent att sjösätta. Dagens yngre generationer kommer att tvingas bo hemma till långt över 30 års åldern. Se till att köp en bostad innan de tar helt slut. Bostäder har nämligen bliviit 2009 års riktiga bristvara.
Reallöner mäts som att de som har anställning har löneökningar som överstiger inflationen. De som har jobb får alltså mer kvar. Inget om total lönesumma. Rent hypotetiskt kan alla utom en få sparken och denne ende kan få 25 % högre lön så stiger reallönerna. Du har nu avtal som kommer att ge stigande reallöner på grund av långa fackliga avtal samtidigt som arbetslösheten skjuter i höjden. Det gör att för de som har jobb stiger reallönerna medan de totalt utbetalade kronorna i lön till hela arbetsmarknaden kommer minska på grund av kraftigt stigande arbetslöshet. Det gör att det totalt sett finns färre pengar som jagar bostad, färre personer som kan få lån för att köpa bostad vilket folk glömmer. Det är också därför som varenda bankekonom och nationalekonom fattar att arbetslösheten är den faktor som slår hårdast. Färre potentiella pengar i budgivningarna, färre potentiella köpare, färre bud och större oro i ekonomin leder till lägre priser. Jag tror att konsensus bland bankekonomerna ligger mellan 10-15 % ner för bopriserna förutom Cecilia Hermansson som tror på 5 % ner. Du hittar ingen nationalekonom att luta dig emot i din tes om stigande priser helt enkelt för att de kan värdera statistiken och ser deras brister.
Vad som händer nu är att arbetslösheten stiger med en procentenhet i månaden och nu även i stor utsträckning drabbar Stockholm (20 % av de varslade bodde i Stockholms län) vilket får till följd att den totalt utbetalade lönesumman kommer sjunka. ca 15 000 i månaden varslas om uppsägning och utan att varslen hunnit realiseras blir 3000 netto arbetslösa i månaden. Sedan förra året har arbetslösheten stigit med 14.3 %. 40 000 nya har gett upp och står utanför arbetsmarknaden und so weiter.
Vi har det snabbaste konjunkturtappet i historien. Den snabbast ökande arbetslösheten i historien. Det största fallet i exporten i historien. Varseltal som endast överskuggas av 1990-talet. USA jämförs med 30-talsdepressionen. Baltikum snuddar definitionsmässigt på depressionsgränsen. Dit är även England, Frankrike, Spanien, Irland och hela östeuropa på väg. Vår fordonsindustri står inför kollaps vilket om det skulle ske ökar arbetslösheten med sisådär 50 %. Och vi sitter i en liten exportberoende ekonomi!
Dessutom är enda gången som priserna stigit trots stigande arbetslöshet under it-kraschen som knappt påverkade den reala ekonomin. Tillväxten gick aldrig under noll.
Dröm på för med ditt resonemang skulle det aldrig kunna bli fallande priser eftersom reallöner stiger med fackliga treårsavtal även en vit in i lågkonj och räntorna alltid är låga i lågkonjunktur. Ditt resonemang skulle innebära att bostadsmarknaden är ett självspelande piano som aldrig kan falla. Synd men det finns inga evighetsmaskiner!
... och som en bekräftelse på min uppsats ovan visade sig lönesumman enligt di.se sjunka med 1 % enbart under december. "Vilket bekräftar bilden av en ekonomi i fritt fall" som di.se väljer att kommentera det. Dröm om boprisökningar de kommande åren!
reallön är hur mycket du, genomsnittssvensken, har i fickan när omkostnader är betalda. Det räcker för att hela ditt långa resomenang faller. Att köparen idag lägger 18% av sin nettolön på boende jämfört med 1993 då 1an på södermalm kostade 250.000 då lade köparen 24%, det argumentet behöver jag inte ens ta upp.
Du blandar ihop en massa statistiska begrepp. För det första har inte omkostnader något att göra med reallönen. Du pratar om begreppet disponibel inkomst vilket är något helt annat. Löner är utbetald lönesumma d v s där ingår inte transfereringar som bostadsidrag, a-kassa etc medan inkomst är allt som man tjänar genom kapital och transfereringar utöver löner. Reallön definieras av SCB som utbetald lön minus inflation. Alltså att man om man får 10 % löneökningar och inflationen är 5 % har vi en reallöneökning på 5 %. Det är ovanligt att reallönerna stiger oavsett konjunktur då fackliga avtal är treåriga och alltså kan fattas i högkonjunktur och ligga kvar i en lågkonjunktur vilket sker just nu.
Vad genomsnittssvensken lägger på sitt boende är tämligen ointressant om man vill diskutera nuvarande prisnivå. Detta då en abslolut majoritet köpt sitt boende till en helt annan prisnivå. Mina föräldrar som köpte sin villa 1973 lyckas inte lägga mer än 2600 på sitt boende vilket är mikroskopiskt i förhållande till deras inkomster. Att köpa boendet skulle dock generera helt andra kostnader. Skall du analysera en prisnivå på marginalen (de har gått upp kraftigt som vi alla vet) så får du jämföra med belåningsgrader och relativa inkomstmått på marginalen. De som köpte för en tiondel av priset är inte speciellt intressanta om man vill diskutera hur hållbar en prisnivå idag är. Deras boutgift är normerad av en helt annan prisnivå medan deras inkomster följt med reallöneutvecklingen som varit god...
ok du har rätt, jag blandar ihop, det är disponibel inkomst jag menar. Och när jag gör jämförelsen mellan 1993 och 2009 så naturligtvis är det att nyköpa med full belåning, annars är det ju ingen vits att jämföra. Tydligen har vi olika åsikter, hittills har jag haft rätt iallafall, priserna går upp, ganska rejält. Vi får väl se om din åsikt visar sej vara rätt framöver?? Hejhej Micke
Halleluja, pessimisterna har haft fel hur länge som helst. Marknaden är superhet och stiger med reallöneökningarna. Skillnad mellan dagens pessimsiter och de som var pessimister för 2 år sedan är att marknaden har alla förutsättningar att gå uppåt under väldigt många år nu, precis som de gjorde från 1994 förra gången marknaden vacklade. Dagens pessimister riskerar att få sitta och klaga i 12 år till innan nästa svacka inträffar. Och det är riktigt dyrt att vänta med bostadsköpet i en uppåtgående marknad. Ex 6% uppgång innebär att en 3 mkr-bostad blir 180 000 kronor dyrare.
http://www.e24.se/pengar24/bostad/stockholms-bopriser-narmar-sig-new-yorks_2734279.e24: "Undersöker man förändringen ur ett lite längre perspektiv kommer man fram till att uppgången under de senaste 16 åren kan summeras till en sexdubbling av de nominella priserna per kvadratmeter."
Då borde det väl under närmaste tiden gå ner till sjättedel av priset, kan ju inte ligga såhär högt?
10 kommentarer:
priserna upp minst 30% 2009, iallafall i expansiva storstadsregioner som sthlms innerstad. Titta på vilka år bostadspriserna stiger (stigande reallöner) och sjunker (år med reallönesänkningar) Att de rekordlåga räntorna tillsammans med de rekordhöga reallöneökningarna redan fått priserna att rusa på bostäder är något många tycks missa helt. Anledningen är ju mycket enkel. Stigande reallöner = bostäder måste öka i pris, annars har vi fått det bättre helt utan att förtjäna det. Sänkta räntor = sänkta bostadskostnader = stigande priser på bostäder.
Och jag har inte ens nämnt bostadsbristen som växer snabbare än någonsin. Nybyggnationen är t o m lägre än 90-talet. Samtidigt har vi 20% större årskullar bland 80- och 90-talisterna medförandes att efterfrågan är rekordstor på bostäder. I praktiken behöver vi nya miljonprogram, men dessa är för sent att sjösätta. Dagens yngre generationer kommer att tvingas bo hemma till långt över 30 års åldern. Se till att köp en bostad innan de tar helt slut. Bostäder har nämligen bliviit 2009 års riktiga bristvara.
Reallöner mäts som att de som har anställning har löneökningar som överstiger inflationen. De som har jobb får alltså mer kvar. Inget om total lönesumma. Rent hypotetiskt kan alla utom en få sparken och denne ende kan få 25 % högre lön så stiger reallönerna. Du har nu avtal som kommer att ge stigande reallöner på grund av långa fackliga avtal samtidigt som arbetslösheten skjuter i höjden. Det gör att för de som har jobb stiger reallönerna medan de totalt utbetalade kronorna i lön till hela arbetsmarknaden kommer minska på grund av kraftigt stigande arbetslöshet. Det gör att det totalt sett finns färre pengar som jagar bostad, färre personer som kan få lån för att köpa bostad vilket folk glömmer. Det är också därför som varenda bankekonom och nationalekonom fattar att arbetslösheten är den faktor som slår hårdast. Färre potentiella pengar i budgivningarna, färre potentiella köpare, färre bud och större oro i ekonomin leder till lägre priser. Jag tror att konsensus bland bankekonomerna ligger mellan 10-15 % ner för bopriserna förutom Cecilia Hermansson som tror på 5 % ner. Du hittar ingen nationalekonom att luta dig emot i din tes om stigande priser helt enkelt för att de kan värdera statistiken och ser deras brister.
Vad som händer nu är att arbetslösheten stiger med en procentenhet i månaden och nu även i stor utsträckning drabbar Stockholm (20 % av de varslade bodde i Stockholms län) vilket får till följd att den totalt utbetalade lönesumman kommer sjunka. ca 15 000 i månaden varslas om uppsägning och utan att varslen hunnit realiseras blir 3000 netto arbetslösa i månaden. Sedan förra året har arbetslösheten stigit med 14.3 %. 40 000 nya har gett upp och står utanför arbetsmarknaden und so weiter.
Vi har det snabbaste konjunkturtappet i historien. Den snabbast ökande arbetslösheten i historien. Det största fallet i exporten i historien. Varseltal som endast överskuggas av 1990-talet. USA jämförs med 30-talsdepressionen. Baltikum snuddar definitionsmässigt på depressionsgränsen. Dit är även England, Frankrike, Spanien, Irland och hela östeuropa på väg. Vår fordonsindustri står inför kollaps vilket om det skulle ske ökar arbetslösheten med sisådär 50 %. Och vi sitter i en liten exportberoende ekonomi!
Dessutom är enda gången som priserna stigit trots stigande arbetslöshet under it-kraschen som knappt påverkade den reala ekonomin. Tillväxten gick aldrig under noll.
Dröm på för med ditt resonemang skulle det aldrig kunna bli fallande priser eftersom reallöner stiger med fackliga treårsavtal även en vit in i lågkonj och räntorna alltid är låga i lågkonjunktur. Ditt resonemang skulle innebära att bostadsmarknaden är ett självspelande piano som aldrig kan falla. Synd men det finns inga evighetsmaskiner!
... och som en bekräftelse på min uppsats ovan visade sig lönesumman enligt di.se sjunka med 1 % enbart under december. "Vilket bekräftar bilden av en ekonomi i fritt fall" som di.se väljer att kommentera det. Dröm om boprisökningar de kommande åren!
reallön är hur mycket du, genomsnittssvensken, har i fickan när omkostnader är betalda. Det räcker för att hela ditt långa resomenang faller. Att köparen idag lägger 18% av sin nettolön på boende jämfört med 1993 då 1an på södermalm kostade 250.000 då lade köparen 24%, det argumentet behöver jag inte ens ta upp.
Helt fel!
Du blandar ihop en massa statistiska begrepp. För det första har inte omkostnader något att göra med reallönen. Du pratar om begreppet disponibel inkomst vilket är något helt annat. Löner är utbetald lönesumma d v s där ingår inte transfereringar som bostadsidrag, a-kassa etc medan inkomst är allt som man tjänar genom kapital och transfereringar utöver löner. Reallön definieras av SCB som utbetald lön minus inflation. Alltså att man om man får 10 % löneökningar och inflationen är 5 % har vi en reallöneökning på 5 %. Det är ovanligt att reallönerna stiger oavsett konjunktur då fackliga avtal är treåriga och alltså kan fattas i högkonjunktur och ligga kvar i en lågkonjunktur vilket sker just nu.
Vad genomsnittssvensken lägger på sitt boende är tämligen ointressant om man vill diskutera nuvarande prisnivå. Detta då en abslolut majoritet köpt sitt boende till en helt annan prisnivå. Mina föräldrar som köpte sin villa 1973 lyckas inte lägga mer än 2600 på sitt boende vilket är mikroskopiskt i förhållande till deras inkomster. Att köpa boendet skulle dock generera helt andra kostnader. Skall du analysera en prisnivå på marginalen (de har gått upp kraftigt som vi alla vet) så får du jämföra med belåningsgrader och relativa inkomstmått på marginalen. De som köpte för en tiondel av priset är inte speciellt intressanta om man vill diskutera hur hållbar en prisnivå idag är. Deras boutgift är normerad av en helt annan prisnivå medan deras inkomster följt med reallöneutvecklingen som varit god...
... inte ovanligt...
Skall det givetvis stå ovan...
Kommentar: Det brukar vara inflationen som sabbar reallönerna och inte konjunkturen!
ok du har rätt, jag blandar ihop, det är disponibel inkomst jag menar. Och när jag gör jämförelsen mellan 1993 och 2009 så naturligtvis är det att nyköpa med full belåning, annars är det ju ingen vits att jämföra. Tydligen har vi olika åsikter, hittills har jag haft rätt iallafall, priserna går upp, ganska rejält. Vi får väl se om din åsikt visar sej vara rätt framöver?? Hejhej Micke
Halleluja, pessimisterna har haft fel hur länge som helst. Marknaden är superhet och stiger med reallöneökningarna. Skillnad mellan dagens pessimsiter och de som var pessimister för 2 år sedan är att marknaden har alla förutsättningar att gå uppåt under väldigt många år nu, precis som de gjorde från 1994 förra gången marknaden vacklade. Dagens pessimister riskerar att få sitta och klaga i 12 år till innan nästa svacka inträffar. Och det är riktigt dyrt att vänta med bostadsköpet i en uppåtgående marknad. Ex 6% uppgång innebär att en 3 mkr-bostad blir 180 000 kronor dyrare.
priserna går inte upp, de gick ned i mars och det lär bli samma sak i april
http://www.e24.se/pengar24/bostad/stockholms-bopriser-narmar-sig-new-yorks_2734279.e24: "Undersöker man förändringen ur ett lite längre perspektiv kommer man fram till att uppgången under de senaste 16 åren kan summeras till en sexdubbling av de nominella priserna per kvadratmeter."
Då borde det väl under närmaste tiden gå ner till sjättedel av priset, kan ju inte ligga såhär högt?
Skicka en kommentar